Inlägg taggade Norrvallavägen

I dag är hela familjen i chock!

Låt mig börja med att säga att Maja är min lilla söta, livfulla, pratsjuka treåring. Hon är väldigt fysisk och tills för inte allt för länge sedan så har vi haft ganska mycket problem med att hon för att som vi tror det få uppmärksamhet har bitits, knuffats och i bland slagit andra barn. Hon är ganska lång för sin ålder och jämnåriga har ofta börjat gråta när hon sökt uppmärksamhet på detta vis. Vi har diskuterat här hemma otaliga gånger vad det beror på och hur vi ska hantera det. Senaste halvåret har detta dock lugnat ner sig oerhört och det har det gjort i takt med att hon blivit duktigare på att prata och säga vad hon vill.

Hon har fortfarande det där behovet av uppmärksamhet och ofta känns det som hon bråkar bara för att få en reaktion. Sådana lugna barn som bara vill sitta lugnt för sig själv och leka blir därför ofta utsatta för någon form av Majas påhitt. När vi då som vuxna säger till kan hon bara skratta åt det och lyssnar inte alls när vi bannar hennes uppträdande. Hon har flera gånger slagit oss i familjen så illa utan att tänka på vad hon gör. När vi sedan sagt till på skarpen så har hon ofta bara skrattat. Jag har temperament och det har hänt att jag tagit tag i hennes armar hårt och hållit fast henne medans jag pratat med henne. Ibland rinner det över även för mig och jag har vrålat som säkert många andra stressade föräldrar gjort någon gång. Nu vill jag inte få det att låta som Maja är ett problembarn. Det är hon inte alls, utan har hon har bara väldigt mycket energi, precis som jag hade när jag var liten.

För er som inte alls känner mig kan jag också berätta att jag är inte alls våldsam, Jag slåss aldrig men kan ofta svära. Dock är jag aldrig ful i munnen mot min familj eller mina vänner utan brukar oftast svära när jag spelar något tv-spel online för att det går dåligt. Är Maja då vaken eller om jag svär över något annat så är hon en liten språkpolis som säger åt alla som svär att de får tvätta munnen med tvål. Men jag kan bli arg och jag har ett väldigt hetsigt temperament. Jag kan slå i dörrar och göra mycket väsen av mig. men så här arg och besviken som jag är nu vet jag inte om jag varit tidigare.

Nu till saken. Det här låter helt skruvat. Strax efter lunch ringer min fru mig på jobbet och frågar om jag kan prata. Hon berättar att dagiset har ringt upp henne och de berättar att de anmält mig för att slå mitt barn och min fru och att de vill prata med min fru. Hon behöver inte berätta om mötet för mig, får hon veta. De säger att Maja har sagt att ”Pappa slåss och svär hemma”. Hon har tydligen sagt att ”pappa slåss” upprepade gånger på dagis och när de hade frågat om jag eller ”han” slår mamma hade hon sett lite rädd ut sa de till min fru. Så om min fru som heter Katarina kände det tryggare så kunde bara hon, och socialen och dagispersonalen träffas.

Katarina blev så chockad och ledsen att hon först bara svarade att de har helt fel och att jag varken slår Maja eller henne. Men att hon ska prata med mig och inte undanhålla mötet. Hon ringde upp mig och jag kan fortfarande inte fatta att det är sant men jag sa att vi åker dit på fredag och att jag självklart kommer med. Min första tanke var att så här får det bara inte gå till. Frugan ringer upp igen till dagis och säger att vi kommer båda två och frågar än en gång vad Maja egentligen har sagt. De upprepar att hon sagt att jag slåss. Slår både min fru och Maja men att de kände sig oroliga för min fru och att de hon de inte behövde underätta mig.

Vi åkte direkt tillsammans för att hämta Maja från dagis och kände att vi inte alls vill ha henne kvar där när de sitter och pressar ur henne sånt som inte är sant. På vägen ringde jag för att få tips om hur man gör i såna här oskyldigt anklagad situationer och fick tipset att JO(justitieombudsmannen) anmäla.  Väl nere på dagis för att hämta Maja säger till personalen att så här kränkt har jag aldrig någonsin känt mig, och att jag kommer att kontra detta med en JO anmälan. De säger då att deras chef är kvar om jag vil prata med honom. På hans kontor presenterar jag och min fru oss och jag säger återigen samma sak. Att jag känner mig så kränkt. Frågar hur kollar de upp sådant här innan de anmäler? Maja har ju aldrig haft några blåmärken och hon säger även att alla äter bajs. ”Ja, men vi måste agera på sådant här”, svarar dagischefen.

”Jo, det är bra att ni är så väldigt uppmärksamma”, svarar jag och fortsätter. ”Jag hoppas att ni även anmält att ni glömde bort min lilla Maja utomhus får två veckor sedan och att när jag kom och skulle hämta henne så satt de andra och åt mellis och hade inte märkt att hon saknats och var utstängd i minusgrader i tjugo minuter.” Maja hade stått och gråtit utanför och jag tog henne bara därifrån den gången, men vi ringde chefen och bad honom gå vidare med det där. ”Jo, vi ska se över det”, sa han då. Nu när jag frågade om detta blev han stressad och sa att de tagit upp det. ”Men herregud jag menar inte som en punkt på ert APT för det är ju klart att du håller din personal bakom ryggen. Har du inte gjort en anmälan uppåt?” ”Nej, man jag kan göra det om du vill”, säger han då.

Man kan ju inte skälla på lilla Maja som är tre år och dels både är väldigt fysisk och pratar en massa goja blandat med en hel del klokheter. Nej vi äter inte Bajs här hemma. Hon får inte köra pappas bil på riktigt och jag slår varken henne eller hennes mamma. Ja hon är pappas älskling och varken jag eller hennes mamma tänker ge henne dåligt samvete för att personalen på Norrvallavägens dagis tydligen är helt inkompetenta på att bedöma sådan här situationer. Och tyvärr inte heller har koll på sina barn.

Just nu känner vi bara att vi inte vill ha Maja kvar på det där dagiset där de sprider sådant förtal om föräldrar till denna grad. Personligen är jag långt ifrån klar med denna kränkning. och ska kolla upp hur man som oskyldig förälder kan få upprättelse.

Och jag säger bara (nu svär jag) fan ta er om ni får min gravida fru i någon som helst typ av förlossnings/-graviditetsdepression nu. Då kommer jag att ägna all min energi åt att till skillnad mot er, ta reda på all fakta om alla missförhållanden som tydligen verkligen pågår hos er.

Vet inte vad man gör i sådan här situationer mer än att varna andra föräldrar i Eskilstuna kommun som också kan bli totalt oskyldigt dömda för sina barns uttalanden. Inte är det barnets fel och visst är det ett bra skyddsnät att de är uppmärksamma. Men nog måste de ha mer att komma med än att en treåring häver ur sig att ”pappa slåss”.

Nu återstår för oss att ta mötet med det sociala och att hitta en ny dagisplats åt lilla Maja.

Storasyster Cassandra tar hand om en oförstående Maja med lite singstar så att hon inte ska oroa sig för varför mamma och pappa är så ledsna.