Gizmo & Saga

Här är de minsta medlemmarna i familjen Pocs.

Överst är Gizmo. En Birma som tydligen inte har riktigt rätt färg på tassarna för att vara utställningsbar. Vi skulle aldrig ställa ut ändå, och nu är han lite överviktig. Han ligger mest och jäser till han känner doft av mat. Och då snackar vi inte kattmat. Han sitter bredvid matbordet och jobbar. Följer gaffeln med blicken och ser söt ut. Det funkar tyvärr ganska bra. Sen försvinner han upp i någons säng för att komma ner till kvällen och vara jättekelig. Han ligger i soffan på rygg och vill bli kliad på magen. Kurrar så det hörs i hela huset Han är lite för fin för att gå i den minsta smutsiga kattlåda och skiter då hellre på golvet. Han täcker inte heller över sin nr2, med risk att smutsa ner sina tassar. Det kommer Saga och gör efteråt.

Saga är överhuvudet i familjen. En blandning mellan norsk skogis och bondkatt. Väldigt smart och bestämd. Hon har haft epilepsi sen hon var liten, men vi valde att aldrig börja med medicin och tur var nog det, för dels är medicinen cancerframkallande och anfallen kommer mycket sällan nu. Henne fick vi jobba massor med som liten. Hon var så busig och hade inget stopp för hur hårt hon tog i. Hon kunde ligga och lurpassa på en sovande arm under täcket och sedan fick man stora blödande rivsår på armarna. Nu gör hon inte illa någon men vi var lite oroliga när Maja kom. Nu bär Maja på henne överallt och man önskar i stället att Saga skulle säga ifrån lite. Jag är nog Sagas favorit här hemma. När jag släcker ner för att gå till sängs rusar hon upp och står och väntar på min sänghalva. Sen står hon och trampar på mitt bröst tills jag slocknar. Där jag är är också oftast hon.

De är bästa kompisar, men inte så pass att de ligger och tvättar varandra. Där går gränsen för Saga.